Lucia från Grums  

Berättelsen börjar så här: "För många hundra år sedan bodde i södra delen av Värmland en rik och girig gammal kvinna som kallades fru Rangela. Hon ägde en borg... vid den smala mynningen av en vik som Vänern sänder långt in i landet." Den djupa vik som Selma syftar på, är förmodligen Grumsfjorden och Borgvikssjön, två delar av samma vik, som sträcker sig från Slottsbrosundet till Borgvik. Vid sundets norra strand ligger ruinerna av Edsholms borg. Så långt överensstämmer beskriv-ningen av platsen med delar av vår kommun. Den rika och giriga fru Rangela bodde på borgen och har gett namn åt Ransundet sydost om Slottsbron.

Bringade ljus i en mörk tid
Enligt legenden hade Rangela en brorsdotter som hette Lucia och var gift med den förmögne Eskil på Börtsholm. Eskil var på resa i Norge och väntades inte hem förrän till jul. Gårdens förråd var fulla av livsmedel; årets skörd hade varit stor. När Lucia fick reda på att hungersnöd hade drabbat den östra och nordöstra stranden av Vänern packade hon pråmar och skutor fulla med förnödenheter och seglade över Vänern för att hjälpa de nödställda. Lucia kom med mat till de fattiga, med ljus i en mörk tid, strax före jul. Vi tror att våra Luciatraditioner bygger på den här händelsen.

Luseasken
Det finns ytterligare en företeelse som styrker Selma Lagerlöfs berättelse och knyter an till Luciadagens legend. Det är Luseasken i Kristinehamn, Lucias ask. I den asken kunde man lägga almosor till behövande, en tradition som för tankarna till legenden om Lucia från Grums.