- Miljö, hälsa & livsmedel
- | Radon
Radon
Om radon
Radon är en ädelgas som finns mer eller mindre överallt. Vid sönderfall av atomen skickas strålning ut som kan skada lungorna. I utomhusluften medverkar radon endast till några få sönderfall, ca 2 Bq/m3 luft. Becquerel (Bq) är enheten för aktivitet. 1 Bq = 1 sönderfall/sekund. I lågradonmark sker mindre än 10000 Bq/ m3 i högradonmark kan upptill 2.000.000 Bq/ m3 inträffa.
Olägenhet för människors hälsa (enligt 9 kap. 3 § miljöbalken) är det när radongashalten (årsmedelvärde) är över 200 Bq/ m3 i bostadshus och lokaler för allmänna ändamål (SOSFS 1999:22). Eftersom lufttrycket inomhus ofta är lägre än utomhus kan radonhaltig luft sugas in från marken.
När du bygger nytt ska du undvika att få markluft in i bostaden, olika byggtekniska åtgärder finns. Vid nybyggnation gäller max 200 Bq/ m3 i luften inomhus (se vidare Radon vid nybyggnation). Målsättningen är naturligtvis att ha så låga halter som möjligt. En bra ventilation är viktigt.
Klassning av mark inom Grums kommun
Mellan 1929 och 1975 blandade några fabriker in alunskiffer i betongen när man gjorde byggvaror. Spårning av bostadshus med förhöjda radonhalter har skett i Grums 1979/80 med bl. a. handmätning av blåbetonghus. Alla upptäckta hus har åtgärdats.
En radonriskkarta har framtagits av miljö- och byggnämnden. Arbetet med kartan utfördes av Sveriges geologiska undersökning (SGU) 1990. I Grums kommun finns endast ca 1 % högriskområde, med risk för höga värden i marken. Kartan finns att studera vid miljö- och byggkontoret i Grums
Vid översiktlig klassning av mark med avseende på radonförhållandena används begreppen högriskområde, normalriskområde och lågriskområde.
Sammanfattningsvis kan sägas om bergarterna i kommunen att de knappast kan anses utgöra något problem ur radonsynpunkt vid byggande direkt på berg. När det gäller jordmaterialet kan generellt sägas att låga mätvärden har erhållits, vilket pekar på relativa låga uranhalter. Flygmätningar norr och väster om kommunen visar att uranhalten vanligtvis ligger kring ett par gram uran per ton jord eller berg.
Grundämnet Radon (Rn) och hälsorisker
Radon kommer alltid att finnas överallt i hela landet. Det finns framför allt i grusåsar och sprickigt berg. Radon och "Radon-döttrar" tillhör de naturligt förekommande radioaktiva ämnena och ingår som mellanprodukter när andra radioaktiva ämnen sönderdelas - en evig process eftersom t.ex. uran har en halveringstid lika lång som jordens ålder, nästan fem miljarder år. Radonet bildas när uran, radium och torium i exempelvis mark och byggnadsmaterial sönderfaller.
Radon är en ädelgas som därför inte ingår särskilt lätt i föreningar med andra ämnen och i mycket liten grad tas upp av kroppen vid inandning. Det är vid sönderfallet som radonet och de s k. radondöttrarna ger problem. I jämförelse med kost, rökning, bilavgaser och solstrålning är radon ingen dominerande riskkälla, men det finns bevis för samband mellan radon i bostäder och lungcancer. Det innebär att radonet har betydelse som folkhälsoproblem.
När radonet sönderfaller bildas fasta partiklar som ofta fastnar på damm som vi andas in och förs ner i lungorna. Vid sönderfallet uppstår två typer av strålning som kan få betydelse för vår hälsa: Alfastrålning som inte tränger in genom huden men som kan skada lungorna vid inandning , och gammastrålning som har hög genomträngningsförmåga men avtar med avståndet från strålningskällan. Vid lång och stor exponering finns risk för lungcancer.
Kostnader för mätning
Vid nybyggnation står byggherren för kostnaderna, både vad avser markmätningar som uppmätning av radongashalten i nybyggda hus. Vid befintlig bebyggelse bekostas mätningen av miljö- och byggnämnden om man bedömer att det finns risk för höga värden i bl a:
- blåbetonghus,
- i hus som ligger inom område med risk för förhöjda markradonhalter,
- mätning som i övrigt sker på miljö- och byggnadskontorets initiativ.
Mätningar som sker på din begäran får bekostas av dig om inget tyder på risk för förhöjda radonhalter. Skulle det ändå visa sig att radongashalten överskrider gränsvärdet för människors hälsa, 200 Bq/m3, kan miljö- och byggnadsnämnden bekosta den fortsatta mätningen. Den vanligaste metoden att mäta radon i inomhusluften är med spårfilm i dosa. Den mätningen kan du enkelt utföra själv i huset. Intyg krävs om mätningen ska ligga till grund för beslut om bidrag etc. Mätning måste ske under minst 2 månader under vinterhalvåret, kostnad ca. 400 kr för två dosor.
Åtgärder
Läs om Åtgärder vid hög radonhalt
(öppnas i nytt fönster)Viktigt att följa upp åtgärder
Radon är, som tidigare nämnts, ett problem som alltid måste följas upp. Strålskyddsinstitutet rekommenderar mätning vart femte år. Därför krävs det också återkommande skötsel och underhåll. Tätningsmassor kan torka, spricka, tappa vidhäftningsförmåga med tiden, bli nedsmutsade etc. Ventilationsanläggningar kan förändras med tiden, bli nedsmutsade etc. Balansen mellan inne- och uteluft måste kontrolleras, mängden tilluft måste vara tillräcklig. Enkla kontroller kan således hålla problemen med radon i schack.
Radonbidrag
Du kan söka bidrag för att lösa eventuella radonproblem. Villkor, handlingar etc. finns hos medborgarkontoret. Blanketter m.m finns även på Boverkets
hemsidaStatens strålskyddsinstitut www.ssi.se
Boverket www.boverket.se
Socialstyrelsen www.sos.se
Livsmedelsverket www.slv.se
Sveriges geologiska undersökning www.sgu.se
Informationsägare: Irene Eliasson
Senast uppdaterad: 2009-09-14
Skriv ut sida