Likabehandlingsplan Södra skolan

Vår vision

Alla på Södra skolan ska utvecklas genom tillitsfulla relationer och lära i en miljö som präglas av trivsel, trygghet och delaktighet. Tillsammans arbetar vi med respekt för alla människors lika värde.

Våra trivselregler

Tillsammans utarbetar elever och personal på varje skola de trivselregler som ska gälla. Som grund till detta arbete ligger de i kommunen övergripande trivsel- och ordningsregler. Reglerna ska regelbundet utvärderas och förnyas, vilket sker varje höst och involverar elevråd, personal samt samverkansgrupp (bestående av bland annat klassföräldrarna). En enskild klass kan komplettera trivselreglerna med ytterligare regler. På Södra skolan ska vi:

• vara trevliga mot varandra i ord och handling
• vara ute på rasterna
• lyssna på varandra, både barn och vuxna
• hjälpa varandra
• låta bli att kasta sten, kottar, pinnar, sand eller snöboll
• låta andras saker vara och vi ska vara rädda om skolans saker
• använda ett bra bordsskick
• låta bli att äta godis
• parkera cyklarna utanför skolan
• använda hjälm när vi åker iskana, skateboard eller liknande
• ha mobilfritt under skoltid
• låta alla vara med
• plocka in efter rast

Förväntansdokument

Vi förväntar oss av dig som elev att:

• du aldrig bidrar till att någon råkar illa ut
• du använder ett vårdat språk
• du bemöter andra med respekt
• du aldrig medverkar till någon form av skadegörelse
• du passar tider och tar ansvar för ditt skolarbete och dina saker
• du är utvilad och har ätit frukost

Som vårdnadshavare kan du förvänta dig av oss att:

• all personal arbetar för att ditt barn ska känna trygghet i skolan
• att vi arbetar för en trivsam och lugn arbetsmiljö
• att vi kontaktar dig om något särskilt händer
• att vi ingriper mot alla former av kränkningar
• att vi bryr oss om ditt barn

Vi förväntar oss av dig som vårdnadshavare att:

• du hjälper ditt barn ta ansvar förskolarbetet
• att du ser till att ditt barn kommer i tid tillskolan
• att ditt barn är utvilat och har ätit frukost
• att du ställer upp på den värdegrund vi kommit överens om
• att du meddelar skolan om du märker att ditt barn råkar illa ut iskolan
• att du meddelar oss om ditt barn gjort någon annan illa
• att du meddelar frånvaro genom skola 24

Kartläggning och nulägesanalys

I arbetet med att kartlägga och analysera behov av prioriterade insatser har såväl elever, vårdnadshavare som personal varit involverade. Alla elever har haft möjlighet att besvara en enkät från SKR. Resultatet analyseras i arbetslagen, elevrådet, skolans samverkansgrupp och på ledningsnivå.

I klasserna har man diskuterat skolans lokaler och skolområdet i stort utifrån trivsel och trygghet. Detta för att lokalisera de platser som präglas av såväl lugn och trygghet som eventuellt stök och otrygghet. Denna kartläggning, Husmodellen, har sedan bland annat legat till grund för omprioriteringar av personalens rutiner och vuxenbemanning under rasterna.

I samband med utvecklingssamtalet tar vi tillsammans med vårdnadshavare och mentorer upp frågor som rör trivsel och trygghet för varje elev. I elevråd, samverkansgrupp och personalgrupp lyfts diskrimineringsgrunderna för diskussion utifrån nuläge och behov av åtgärder.

Arbete sker i skolvardagen i form av etiska samtal och diskussioner i och utanför klassrummet.

Tidigare arbete

Vid läsårsstart har vi lagt extra mycket fokus på värdegrundsfrågor. Under de första veckorna genomförde klasserna aktiviteter för att skapa trygghet och trivsel och verka relationsskapande. Man jobbade inom den egna klassen men också i faddergrupper för att utveckla sammanhållning mellan yngre och äldre elever.

Under det gångna året har bland annat förbättringar av gruppklimatet och minimerandet av risk för utanförskap varit prioriterade områden på skolan. Arbete i klasserna har skett på olika sätt t.ex. genom att arbeta med dilemmafrågor, massage, värdegrundsövningar och etiska samtal.

Vi har också haft olika teman med fokus på värdegrunden. Vårt elevhälsoteam har varit delaktiga i arbetet tillsammans med eleverna. Teamet har varit runt i klasserna och gjort aktiviteter och fört diskussioner. De har då utgått från Rädda barnens material ”Stopp min kropp”.

En viktig faktor för elevernas trygghet ute på raster är närvarande vuxna. Vi har en stor skolgård och för att eleverna lätt ska se var vuxna finns, använder vi reflexvästar. Vi har under läsåret även haft ungdomspraktikanter som varit ”extravuxna” ute samt att treorna har varit rastvärdar på fredagarna.

Detta har bidragit till att stärka individerna och både elever och personal upplever att det lett till ett bättre gruppklimat och en ökad trygghet för eleverna som känner att de kan uppsöka flera olika vuxna vid behov, det behöver inte vara den egna läraren.

Vi arbetar för att skapa en utemiljö som inspirerar till samspel och lek i grupper. Fritidspersonalen har därför anordnat olika rastaktiviteter och introducerat nya lekar. Vi lägger särskild vikt vid att uppmärksamma barn som behöver extra stöd på raster. Det är också viktigt att de vuxna som är ute på rasten rör sig över hela skolområdet. Detta för att eleverna ska få en trygg utemiljö och för att
förebygga utanförskap.

På skolan har vi återkommande aktiviteter och inslag med syftet att elever i olika åldrar samverkar på olika sätt. Några exempel på det är skogsdagar, Södralunken , vintersportdag samt gemensamma samlingar i matsalen. Vi arbetar också med faddersystem där våra äldre elever i åk 2 och 3 utgör ett stöd och en viktig kontakt för våra yngsta elever.

På skolan finns nyanlända elever från olika länder. Arbete har lagts ner för att välkomna och integrera eleverna i de olika klasserna. Vi på skolan arbetar aktivt med att diskutera värderingar i klasserna för att alla barn ska känna delaktiget. Det har gett oss en ökad möjlighet att lära känna andra kulturer, möta elever och vuxna som delar med sig och berikar. Det har varit positivt att ha personal som kan barnens olika språk, med i verksamheten.

Fritidshemmens dag anordnades under parollen ”Hälsa och rörelse”. Barnen från kommunens olika fritids träffades och aktiviteter med anknytning till dagens tema genomfördes. Fritidshemmens dag skapar en ”vi-känsla” och underlättar inför de tillfällen då fritids gör sammanslagningar inför lov.

Förutom ovanstående har flera åtgärder gjorts på skol-, arbetslags- och klassnivå för att förbättra trivsel och trygghet för alla. Exempel på detta är arbetet för att komma till rätta med otryggheten i omklädningsrummen och på skolgården genom att vuxna finns med när behov uppstår.

Elevens delaktighet

Eleverna ska vara delaktiga i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling. Deras kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara. Vi utvecklar löpande arbetsformer för att eleverna ska kunna spela en aktiv roll i detta arbete. Ett led i detta är att skolan from ht 2019 deltar i Trivselledarprogrammet.

Genom Trivselledarprogrammet får eleverna träna bland annat att kommunicera och samarbeta och möta de grundläggande värderingarna om allas lika värde, respekt och förståelse för andra människor. Eleverna i åk 3 nominerar klasskamrater som de anser vara lämpliga som trivselledare. De utsedda trivselledarna deltar på en utbildningsdag och får därefter planera och genomföra rastaktiviteter för skolans alla elever.

Under vårterminen svarar alla elever på enkätundersökningen från SKR, där bland annat trivsel och trygghet berörs. Trivsel och trygghet diskuteras också i samband med upprättandet av elevernas individuella utvecklingsplaner och vid utvecklingssamtalet. Diskussioner och kartläggning hålls i klasserna kring trygga och otrygga miljöer på skolan (Husmodellen).

Eleverna är via klass- och elevråd delaktiga i revideringen av skolans ordningsregler och de arbetar också med planen mot diskriminering och kränkande behandling.

Utöver detta sker ett kontinuerligt arbete med aktiva demokratidiskussioner och utvecklande av social kompetens. Etiska samtal förs i det vardagliga arbetet, där elevernas åsikter och frågor lyfts fram. Vi eftersträvar ett arbetssätt som främjar elevernas delaktighet och utvecklar förmågan att vara kritisk till beteenden och situationer som inte överensstämmer med vår värdegrund.

Vi vill också att våra elever ska utveckla sin förmåga att reflektera och därmed på ett förnuftigt sätt kunna uttrycka sin åsikt. Eleverna ska känna det som naturligt att ta stöd av vuxna vid situationer som inte känns rätt för dem.

Våra övergripande mål 2021/22

Utifrån de behov och utvecklingsområden som konstaterades vid kartläggning och analys ovan har vi ställt upp följande mål för läsåret:

• Bibehålla och öka elevernas upplevda trygghet under såväl lektioner, raster och tid på fritidshemmet. Alla barn ska vara trygga, trivas och bidra till studie- och arbetsro, så vi har ett positivt klimat för lärande och utveckling. Det är angeläget att eleverna känner att deras miljö är viktig och att de är en del av den.

Främjande och förebyggande arbete genom åtgärder

Att bibehålla och öka elevernas upplevda trygghet under såväl lektion som rast och tid på fritidshemmet. Alla barn ska vara trygga, trivas och bidra till arbetsro så att det blir ett positivt klimat för lärande och utveckling (elevernas lärandemiljö).

Utvärdering av arbetet mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetet utvärderas kontinuerligt i arbetslag och på arbetsplatsträffar. Med utgångspunkt i de uppställda målen analyserar och mäter man om åtgärderna varit tillräckliga. De olika kartläggningsmetoderna är i sig också ett analysstöd för att mäta framgångarna för tidigare genomförda åtgärder. Likaså ges arbetslagen tid till reflektion över arbetet med likabehandlingsplanen vid varje läsårs slut.

Resultaten ligger till grund för utvecklandet av arbetet mot diskriminering och kränkande behandling.

Kommunikation och spridning av likabehandlingsplanen

Efter det att planen arbetats fram och godkänts ska innehållet bli känt bland alla elever vid skolan, deras vårdnadshavare samt all skolans personal. Detta sker vid olika informationstillfällen. En mindre folder skickas hem.

Barn och elever görs bekanta med planen och dess innehåll vid terminsstart på klass- och elevråd samt fortlöpande under läsåret i andra sammanhang i klasser/grupper och på fritids. Bland annat kan temadagar och livskunskapslektioner tas i anspråk.

Vårdnadshavarna får information om planen på föräldramöten, samverkansmöten och via veckobrev. Både barn/elev och vårdnadshavare kan också komma att diskutera planen under utvecklingssamtalet samt spontant vid olika typer av möten och samtal.

Den färdiga planen anslås på kommunens hemsida så att du oavsett om du är elev, vårdnadshavare eller personal, ska kunna ta del av innehållet. Konferenstid och tid vid studiedagar används för att personalen ska kunna arbeta med planen.

Arbetet med normer och värden/likabehandling är en punkt på arbetsplatsträffarna. Rektor ansvarar för att arbetet med likabehandling och mot kränkande behandling hålls levande hela tiden. Vid träffar med personalgrupper följs exempelvis årets vidtagna åtgärder upp, analyser av enkäter följs upp, man introduceras till nya kartläggningsmetoder och man diskuterar i syfte att utveckla ett sunt normkritiskt förhållningssätt.

Planen mot diskriminering och kränkande behandling finns också med som en punkt vid introduktion av ny personal samt vid mottagande av nya elever och vårdnadshavare under pågående läsår.