Elevhälsan informerar

Vi i elevhälsan F-3 lägger regelbundet ut information här om olika ämnen som vi finner aktuella eller intressanta.

Februari 2020

Rädda barnen har ett material som heter Stärk relationen-så maxar du livet med barnen. I detta informationsbrev från elevhälsan har vi använt ovanstående material. https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/foralder/sa-starker-du-relationen-till-dina-barn/länk till annan webbplats

Stärk relationen-så maxar du livet med barnen

En trygg relation mellan föräldrar och barn är grunden för allt annat. Här finns konkreta tips på hur du kan stärka relationen – vad du ska göra mer av och vad du ska se upp med. Barnets allra viktigaste relation är den till sina föräldrar. Den ger barnet möjlighet att uttrycka sig, känna sig betydelsefull och lär barnet hur man är mot andra människor.

Rädda Barnens psykolog Hanna Weyler Müller ger sina bästa tips för hur man kan göra:

Sätt in på relationskontot
Det vardagliga är viktigt, som att man tar sig tid för soffhänget. En pratstund i bilen eller att ge en kram och inte vara den som släpper först, fyller också på kontot.

Viktigt med rätt slags beröm
Säg ”Vad glad jag är att jag har just dig” eller ”Så spännande att få höra vad du tycker”.

Släpp inte taget för tidigt
När barnet blir äldre förändras behoven. Då är det viktigt att förstå att man fortsätter att vara betydelsefull som förälder, även när barnet börjar tycka att man är pinsam och dörren stängs framför näsan. Fortsätt föreslå saker även om du blir dissad. Försök att hitta ingångarna där barnet vill relatera. Och ge aldrig upp om kontakt.

En bra relation kan minska onödiga konflikter
Att få bort alla konflikter är inte önskvärt och barn behöver träna sig på att hantera konflikter i trygga relationer.

Om det blir fel – be om ursäkt
Även om konflikter är en naturlig del i en relation är det föräldrars ansvar att inte låta dem gå över styr. Det finns mycket som kan försämra relationen – som att säga nedvärderande saker till barnet, skrämmas och hota.

Våga lita på dig själv som förälder Många klankar ner mycket på sig själva, men jag tycker att man ska klappa sig själv på axeln ibland och säga till sig själv att jag gör så gott jag kan.

6 Tips: Så fyller du på relationskontot

  • Visa intresse så att barnen ser det, ta dig tid och var aktivt lyssnande.
  • Ge odelad uppmärksamhet – utan syskon, andra vuxna eller mobilen.
  • Fråga dig själv ibland: Hur mycket har vi setts den här veckan? Vad är viktigt för mitt barn just nu? Vet du inte, ta reda på det.
  • Fråga hur barnet haft det med öppna frågor: Vad var dagens höjdpunkt och bottennapp? Det kan bli en bra ingång till vad barnet funderar över just nu.
  • Både kvalitet och kvantitet räknas i relationen till barnet – att stöta och blöta på varandra i vardagen är viktigt, även om det kanske inte alltid känns så.

Gör något med barnet som du själv uppskattar – bada, sjung, var ute i naturen. Då delar ni glädjen och barnet ser att du som förälder uppskattar det på riktigt.

Lycka till!



November 2019

Vad är Barnkonventionen och varför finns den?

FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989.

Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att behandlas med respekt och att få komma till tals.

Bland annat ska det i alla åtgärder som rör barn i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år och innehåller fyra grundläggande principer som ska vara styrande för tolkningen av konventionens övriga artiklar.

Alla länder röstade för barnkonventionens antagande i FN:s generalförsamling 1989 – vilket är unikt – och i dag har nästan alla länder ratificerat barnkonventionen. Att ett land har ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt till att förverkliga den. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de första länderna. Den 1 januari 2020 blir barnkonventionen svensk lag.

Artiklar och grundprinciper

Barnkonventionen innehåller 54 artiklar, varav 41 är ”sakartiklar” som slår fast vilka rättigheter varje barn ska ha. Resten av artiklarna handlar om hur staterna ska arbeta med konventionen. Sakartiklarna ska läsas som en helhet. Det går med andra ord inte att lyfta ut en sakartikel och läsa den helt skild från de andra. Man brukar tala om att konventionen är ”hel och odelbar”.

Fyra av sakartiklarna i barnkonventionen är vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra grundprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med grundprinciperna ”som glasögon”.

  • Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i ett land som har ratificerat den.
  • Artikel 3 anger att det i alla åtgärder som rör barn i första hand ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet.
  • Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
  • Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

Källa: barnombudsmannen.se

Här finns även en enkel folder att läsa om Barnkonventionen:

https://www.barnombudsmannen.se/globalassets/systemimporter/
publikationer2/barnkonv_lattlastweb-2014.pdflänk till annan webbplats

 

 

September 2019

Stöd för barn och föräldrar

Familjecentralen i Grums

På familjecentralen samverkar Grums kommun och Region Värmland för stöd till familjer och föräldrar med barn och ungdomar 0-20 år. Här finns bland annat förebyggande socialtjänst och ungdomsmottagning samlat på ett ställe. Här erbjuds stödstamstal i frågor som rör barn och familj. Eva Hansson är kontaktperson och nås på nummer
0555-422 12.

Humlan

Humlan är en gruppverksamhet för barn. Här träffas barn i samma ålder med liknande upplevelser och får svar på sina frågor. Det kan till exempel handla om att ha en förälder som har ett missbruk eller psykisk sjukdom, att ha upplevt en skilsmässa, sorg eller våld. Träffarna sker vid 10 tillfällen och två timmar per gång. Vid varje tillfälle fikar deltagarna tillsammans. Gruppverksamheten är avgiftsfri.

Läs mer på grums.se/humlan eller kontakta någon av gruppledarna för frågor eller anmälan. Eva Hansson: 0555-422 12, Susanne Havenström: 070-285 43 22 och Carola Zettergren: 070-626 63 98.

Individ- och familjeomsorg (IFO)

Hos individ- och familjeomsorgen kan familjer finna olika typ av stöd. Bland annat går det att få råd och stöd i föräldrarollen, delta i föräldrastödgrupper, ansöka om kontaktfamilj/kontaktperson eller personligt stöd från familjebehandlare. För mer information om IFO ta kontakt med deras reception på 0555-422 82 eller kolla på grums.se.

Första linjen

Första linjen unga drivs av Region Värmland i samarbete med bland annat Grums kommun och arbetar för barn och ungas psykiska hälsa. Till Första linjen kan barn mellan 6-20 år samt deras närstående få råd, stöd och behandling. Det erbjuds kortare behandlingsinsatser upp till cirka fem möten. Behövs mer eller annan hjälp hjälper de dig vidare. Besöken kostar inget.

För mer information gå in på 1177.se och sök efter Första linjen Karlstad eller ring på nummer 054- 61 45 00. Du kan ringa måndag-tisdag samt torsdag-fredag mellan kl. 08.30-09.30.

Föräldrastödjande samtal på Familjecentralen via Första linjen

Med start september 2019 kommer Första linjen att erbjuda föräldrastödjande samtal vissa måndagar på Familjecentralen. Samtalen har som syfte att stärka föräldrar i föräldrarollen och ge verktyg att förstå och bemöta sitt barn och förbättra samspelet i familjen. De erbjuder en till två samtal på ca 60 min och vid behov ett uppföljande telefonsamtal. Vid intresse ta kontakt med Första linjen (se ovan).

Föräldrastödsmottagningen i Karlstad

Föräldrastödsmottagningen är länsövergripande och erbjuder stöd till familjer med samspelssvårigheter mellan föräldrar och barn upp till 10 års ålder. Behandlingsinsatsen är tidsbegränsad och planeras i samråd med föräldrarna. Kontakt med annan verksamhet förmedlas vid behov. Kontakt sker via egen vårdbegäran på 1177.se eller genom att ringa mottagningen på 054-61 43 93.

Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)

BUP arbetar med att bedöma, utreda och behandla psykisk ohälsa och är till för barn mellan 0-17 år och deras familjer. Att komma i kontakt med BUP görs via att själv ringa till rådgivningen eller lämna en egen vårdbegäran via 1177.se. Telefon: 054- 61 83 00. Telefontider för rådgivning: Mån-fre kl. 08.30-11 samt 13.00-14.30.

 

 

Juni 2019 - Att läsa för barnen ökar deras ordförråd

Tidningen Land har skrivit om en studie gjord på universitetet i Ohio i USA. Forskarna från studien fick idén efter att ha sett statistik om att föräldrars högläsning för sina barn har minskat. De ville forska på hur högläsning påverkar barns språkliga utveckling. Effekten visade sig vara oväntat stor.
– Vi fann att en femåring vars föräldrar högläst fem böcker per dag har hört drygt 1,4 miljoner ord sedan de föddes, berättar Jessica Logan, biträdande professor och den som har lett studien.
Det innebär ett stort språkligt försprång för de barnen jämfört med barn som sällan får böcker högläst för sig.
Även om det bara är en bok per dag innebär det att barnet har hört över 200 000 ord som femåring.

Lär sig läsa snabbare
Högläsning gör också att barnet lär sig läsa tidigare och får ett rikare språk och mer kunskaper om världen, naturen med mera.
– Och orden i barnböcker är också annorlunda än i vardagsspråket, vilket är viktigt för läsinlärningen, säger Jessica Logan.

Källa: https://www.land.se/landkoll/att-lasa-for-barnen-okar-deras-ordforrad/länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Spelar det någon roll att jag läser för mitt barn?

  • Nio av tio ord som vi använder har vi lärt oss från skriven text.
  • 80 % av vårt ordförråd kommer från tryckt text.
  • En sjuåring har ett ordförråd på ca 5000-7000 ord.
  • En sjuttonåring som läst och/eller lyssnat regelbundet på texter har ca 50 000 - 70 000 ord i sitt ordförråd.
  • En sjuttonåring som inte läst och/eller lyssnat till texter har endast ca 15 000 - 17 000 ord i sitt ordförråd.

Så stor är skillnaden!
För att kunna klara sitt dagliga liv som vuxen och kunna förstå tidningstext, hänga med i nyhetssändningar, instruktioner och anvisningar behövs ett ordförråd på minst 50 000 ord.

Så visst spelar läsningen roll!

Källa: Mats Myrberg, Professor i specialpedagogik, Stockholms universitet

 

Maj 2019 - Fysisk aktivitet

Hur mycket fysisk aktivitet behöver barn och ungdomar?

Det låter självklart, att barn och ungdomar måste röra på sig för att må bra! Men hur mycket belägg finns det för detta påstående?

Rekommendationer för fysisk aktivitet barn och ungdomar 6-17 år

Fysisk aktivitet kan utgöras av transport (gå/cykla), lek och utforskande av omgivning samt spontan eller organiserad idrott och motion. För att främja fysisk och mental hälsa samt fysisk kapacitet under uppväxtåren, och möjligen påverka framtida hälsa och minska riskerna för att utveckla vissa kroniska sjukdomar i vuxenlivet rekommenderas alla barn och ungdomar sammanlagt minst 60 minuters fysisk aktivitet dagligen.

Aktiviteter bör inkludera både måttlig och hård aktivitet. Måttlig aktivitet ger viss ökning av puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning. Aktiviteterna kan delas upp i flera pass under dagen. De bör vara så allsidiga som möjligt för att ge kondition, snabbhet, kortare reaktionstid samt koordination.

Fysisk aktivitetet på hög intensitet bör ingå minst tre gånger i veckan. Muskelstärkande och skelettstärkande aktiviteter bör ingå minst tre gånger i veckan. Sådana aktiviteter kan utföras som en del i lek, löpning och hopp.

Barn med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning, som inte kan nå upp till rekommendationerna bör vara så aktiva som tillståndet medger. Vänd er till behandlande fysioterapeut, läkare och/eller sjuksköterska för individuella råd.

Hälsovinster och andra vinster av fysisk aktivitet hos barn 6-17 år:

  • Förbättrad kondition
  • Ökad muskelstyrka
  • Förbättrat skelett och risk för benskörhet minskar
  • Hållfastheten i leder, ledband och senor förbättras
  • Sänkning av högt blodtryck
  • Risk för hjärtinfarkt minskar
  • Lägre arbets- och vilopuls
  • Ökad syresupptagningsförmåga
  • Förbättrat immunförsvar
  • Minskar symtom på depression och ger ökad självkänsla
  • Förbättrad skolprestation/testresultat i skolan
  • Ökad produktion av endorfiner, kroppens eget morfinliknande hormon
  • Förbättrad sömn

Källor och för mer information: Nordiska rådet. Rapport Nord 2004:13

http://www.fyss.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/for-barn-och-ungdomar/länk till annan webbplats

Friskis&Svettis, Friskispressen 4/09


April 2019 - barn och känslor

 10 tips till föräldrar vars barn kämpar med känslorna

  1. Prata om känslor med ditt barn
    Namnge känslorna för ditt eller dina barn, till exempel: “Nu är du sårad och det kan bero på det här.. Du kan kontrollera den känslan genom att..”
  2. Prata positivt om känslor
    Det hjälper inte att vara negativ eller förbjuda ditt barn att göra någonting om hen försöker ge utlopp för sina känslor. Du kan visa förståelse och ge alternativ till vad barnet kan göra i stället för att till exempel slå. Ge alternativ för att det ska fungera. Ett barn som slår är hjälplöst och hen behöver hjälp och idéer för hur hen kan hantera sina känslor annorlunda.
  3. Alla känslor är lika viktiga
    Det är viktigt att poängtera att alla får bli arga och ledsna – för barnet kan det vara fråga om något väldigt viktigt. Man kan med andra ord inte säga åt ett barn: “Stopp, nu slutar du vara arg” eftersom det förminskar känslorna.
  4. Gyllene regeln: ingen får komma till skada
    Man kan kontrollera sina känslor på många sätt, men viktigt är att ingen och inget kommer till skada och det ska man berätta för barnen. Det är bra att få utlopp för sina känslor, men så att ingen skadas.
  5. Erbjud konkreta alternativ
    Berätta för barnet hur de kan kontrollera känslorna. Det här är olika för alla. Vissa får utlopp för känslorna genom att slå eller skrika mot en dyna och för andra fungerar det med att springa ett varv runt huset. Somliga föredrar kanske att måla, sjunga eller dansa. Det är upp till barnet.
  6. Motion är bra
    Man kan lösa mycket genom motion – det är ett bra sätt att ge utlopp för energi. Att gå ut och springa fungerar för många till exempel.
  7. Tänk ut alternativ på förhand
    När man blir upprörd ser man rött och då kan man ofta inte tänka på något annat än det man känner just då, kanske ilska eller avundsjuka. Därför är det bra om barnen i förväg vet vad som passar dem i den situationen.
  8. Föräldrar ska också visa känslor
    Man ska inte vara rädd för att visa känslor och alla känslor är lika viktiga. Man normaliserar känslor för barn genom att själv visa dem och efteråt kan man prata med dem. En vuxen får ändå inte bete sig skrämmande när hen blir arg.
  9. Förklara känsloutbrott enligt trafikljus
    En mall som kan fungera är att förklara utbrottet som trafikljus. Först är det rött och då ska man helst låta bli att göra något alls. Det röda ljuset innebär att du är så arg att du nästan ser rött. Det betyder stopp. Sedan blir det gult och då kan du börja tänka klart – varför hände det här? Vad har jag för alternativ för att förbättra situationen? När du känner dig lugn blir det grönt.
  10. Prata efter utbrottet
    När barnet lugnat ner sig är det bra att sätta sig ner och prata om det. Frågor som kan vara bra är: “Vad hände? Märkte du att det inte är farligt att visa och kontrollera känslor? Hur löste du det och hur känns det nu?”

 

trafikljus

För mer information: https://svenska.yle.fi/artikel/2018/10/15/nar-bagaren-rinner-over-10-tips-till-foraldrar-vars-barn-kampar-med-kanslorna

 

 

Mars 2019 - Barn och sömn

Vi alla behöver sömn för att återhämta oss. Barn behöver även sömn för att kunna växa och utvecklas. Hur mycket och hur bra barn och tonåringar sover kan påverkas av till exempel ålder, utvecklingsfaser, ärftlighet, infektioner, oro och relationer. De flesta får någon gång problem med sömnen, även de som brukar sova bra.

Hur mycket sömn behöver barn?

Precis som vuxna behöver olika barn olika mycket sömn. Låt ditt barn gå och lägga sig tidigare eller senare om du vet hur mycket sömn hen brukar behöva för att må bra. Självklart kan du låta ditt barn vara vaken lite senare vid speciella tillfällen eller när hen är ledig. En riktlinje att följa är att barn 6-12 år behöver 10-11 timmar per dygn. Barn som är 12 år och uppåt behöver 8-9 timmar per dygn, men vissa barn behöver mer sömn i puberteten.

Att vara ute i dagsljus ger bättre sömn.

Hjärnans sömnmedel, hormonet melatonin, produceras på natten när vi sover, eller om vi är i mörker länge. Melatoninet slutar produceras om vi är utomhus på dagen när det är tillräckligt ljust. Genom att vara ute i dagsljus på dagen och ha det mörkt på kvällen och natten hjälper vi kroppen att skilja på dag och natt. Det hjälper oss att vara pigga på dagen och trötta på kvällen och natten.

Barn och tonåringar som får mycket dagsljus kan därför reglera sin dygnsrytm lättare. Därför behöver de röra på sig utomhus i dagsljus minst en timme varje dag. Förmiddagsljuset är allra bäst.

Försök att begränsa ditt barns tid framför tv:n, datorn eller surfplattan en timme före läggdags. Det blå ljuset från bildskärmar gör att vi människor inte känner av kroppens naturliga trötthet lika lätt. Därför luras vi att vara vakna längre än vad som är hälsosamt.

Till dig med lite äldre barn

Lite äldre barn brukar själva kunna berätta varför de tror att de har svårt att somna eller somna om själva. De kanske känner sig rädda, tycker det är mysigare att sova hos en vuxen eller är oroliga för något. Prata gärna med ditt barn och försök att hitta lösningar tillsammans.

Många barn känner sig trygga om en förälder eller annan vuxen sitter bredvid sängen när det är dags att somna. Var gärna ärlig och berätta att “Jag sitter här tills du har somnat, sedan finns jag här hemma hela tiden.”

Vad händer om barn och unga sover för lite?

Barn och unga behöver mycket sömn eftersom de växer och utvecklas snabbt. När de sover sjunker ämnesomsättningen och kroppstemperaturen. Mängden stresshormon minskar också, samtidigt som tillväxthormon och det sömngivande ämnet melatonin produceras i kroppen.

Forskning visar också att bra sömn hjälper till att reglera aptiten, och därmed minska risken för att barn blir överviktiga.

När barn och unga har sovit för lite under en period kan de:

  • få svårt att reglera sina känslor
  • bli ledsna, irriterade och rastlösa
  • bli mer impulsiva och utagerande
  • få sämre minne och koncentrationsförmåga
  • få svårare att lära sig nya saker

 För mer information: https://www.1177.se/Varmland/Tema/Barn-och-foraldrar/Mat-somn-och-praktiska-rad/Skrik/Barn-och-somn/länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

Februari 2019 - Sociala medier gör hjärnan ledsen

Sociala medier gör hjärnan ledsen
Den svenska hjärnforskaren Sissela Nutley vill lyfta fram sambandet mellan sociala medier och psykisk ohälsa bland unga. Under en relativt kort tid har tiden som ungdomar ägnar åt att titta på skärmar ökat explosionsartat. Under samma tid har man märkt en ökning i ångest, depression och psykisk obalans bland unga.

Nu kommer det studier som visar ett samband mellan tiden man använder på sociala medier och symptom på depression.

– Det finns några färska studier som tyder på att det verkligen är sociala medier som gör att man blir mer deprimerad. Men det behövs mycket mer forskning på det.

Ett som är säkert är att synen är människans starkaste sinne. Sociala medier är baserade på bilder, och varje gång vi ser en bild sker det en ögonblicklig reaktion i hjärnan.

Sociala medier är beroendeframkallande
Att sociala medier breder ut sig allt mer har både fördelar och nackdelar, säger Sissela Nutley. Till fördelarna hör att vi kan få kontakt med människor över hela jordklotet, och samlas kring till exempel ett gemensamt intresse. Den stora nackdelen är att man fastnar i ett beroende. Forskning visar att allt fler människor använder mer tid än de själva vill på sociala medier. Man kan inte låta bli.

Hon påminner också att varje timme som används till skärmar är tid bort från något annat: Motion, människorelationer och sömn.

Forskning visar att den generation som vuxit upp med smarttelefonen i handen sover mindre än tidigare generationer. Sömnbrist är också kopplat till högre risk för depression.

Ungdomarna behöver hjälp av vuxna
Att förbjuda de unga att använda telefonen så mycket som de gör är inte ett alternativ, eftersom de använder telefonen till så mycket annat än sociala medier, bland annat skolarbete och kommunikation.

– De vuxna måste hjälpa ungdomarna att fatta rätt beslut själva. Det gör man genom att aktivt prata om riskerna med överanvändning.

De delar av hjärnan som utvecklas under ungdomsåren styr över impulskontroll och långsiktig planering. Därför är en ung person inte rustad att själv inse att det hen gör idag har en påverkan på framtiden. Där måste föräldrar och andra vuxna ta sitt ansvar.

Människan är dessutom av naturen funtad så, att hon trängtar efter snabba belöningar. Speciellt hos barn och unga är det ett utmärkande drag att vilja ha den härliga känslan nu med detsamma.

– Vi kan inte riktigt förvänta oss att ungdomarna själva ska kunna begränsa sitt användande. De behöver hjälp av vuxna, säger Sissela Nutley.

För mer information: https://svenska.yle.fi/artikel/2018/03/12/hjarnforskare-sociala-medier-gor-hjarnan-ledsenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


 

Januari 2019 - Ta snacket

Så pratar du med barn om sexuella övergrepp på nätet!

Bild på en mobiltelefon.

I stort sett alla barn i Sverige använder sig av nätet dagligen och många har en egen telefon. För barn är livet på nätet en del av vardagen och precis som i livet utanför nätet förekommer även hot, trakasserier och övergrepp. Vem som helst kan drabbas. Barn som utsätts för hot på nätet berättar sällan självmant om det. Om de berättar så gör de det oftast för en kompis. Därför är det viktigt att prata med barnet om vilka strategier hen kan ha för att hantera olika situationer som uppstår.

Det är bra att som vuxen vara delaktig i barnets liv på nätet och gärna utforska saker tillsammans. Hitta frågor som kan starta ett samtal om vad som känns bra och mindre bra. Fråga hur en vanlig dag på nätet ser ut för dem och be barnet visa. Låt dem vara experter och var själv en nyfiken vuxen. Prata om både det fantastiska med nätet och om riskerna. Är det något som gör dig orolig är ett viktigt tips är att våga fråga konkret om vad det är som gör att du känner så.

Barn behöver förstå att det finns personer som ljuger om vilka de är på nätet och att de bör vara försiktiga med att skicka bilder eller lämna ut information om vad de heter och var de bor. Barn måste också få veta att vuxna kan använda sig av hot, smicker, mutor och utpressning för att få barnet att skicka till exempel bilder. Du behöver ge barnet verktyg att kunna hantera en sådan situation.

Att säga till barnet att hen ska stänga av appen, datorn eller telefonen är ett viktigt råd att ge om något obehagligt eller farligt händer på nätet. Då ger du barnet tid att tänka, reflektera och i bästa fall prata med en vuxen. Det är viktigt att du är tydlig med att du och andra vuxna finns där för att hjälpa och stödja om något händer barnet på nätet, att hen kan berätta för dig även om någon har hotat eller sagt åt barnet att inte berätta.

Utsatta barn kan känna skam för att de har blivit lurade eller utsatta på nätet. De kan känna rädsla och oro för vad som kommer att hända om de till exempel delat bilder på sig själva. De kan även vara rädda för vad föräldrar och andra närstående ska tycka, att de inte ska bli trodda, att bilder ska spridas och så vidare.

Låt barnet tala till punkt och avbryt inte med egna värderingar. En vanlig instinkt som förälder eller nära vuxen är att bli rädd och ställa frågor om varför barnet har gjort en sådan sak och hur barnet egentligen tänkte. Men om du skuldbelägger barnet kommer hen förmodligen inte att berätta mer. Kom ihåg att även om barnet skickade bilder eller filmer så är det den vuxna som bär ansvaret och dessutom begår ett eller flera brott när hen tittar på dem, sprider dem vidare eller använder dem för utpressning.

Barn kan också uppleva att de bär skuld till det som hänt. Det måste vi vuxna intyga om att de inte gör!

För mer information: https://www.ecpat.se/uploads/Ta-snacket.pdf
länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

 

 

December 2018 - Om dataspel

Fortnite – allt föräldrar bör veta när barnen spelar

Vad är Fortnite egentligen?

Fortnite är ett överlevnadsspel, som lanserades av Epic Games i juli 2017. Det kan spelas på nästan alla tillgängliga plattformar, som Xbox, Playstation, Windows, Mac (dator), iOS och Android (mobiler).

Spelet finns i två varianter, Fortnite "Save the world" och Fortnite "Battle Royale", och det är den senare som är en världssuccé. Spelet är gratis, även om det går att använda riktiga pengar för att köpa till exempel andra utseenden, dräkter, vapen och hängflygare. Dessa köpta prylar handlar bara om utseendet, och påverkar inte själva spelandet.

Vad går Fortnite ut på?

Handlingen är i korthet att 100 spelare åker i en flygande buss, hoppar glidskärm och landar på en liten ö. Spelarna ska sedan hitta vapen och andra hjälpmedel, för att sedan döda varandra eller hålla sig undan för att undvika att bli dödad. Fortnite handlar mycket om koncentration, stress och spänning. Till sist återstår en spelare, som är vinnaren.

Vilken åldersgräns har Fortnite?

I Sverige är den rekommenderade åldersgränsen 12 år. Men många som spelar är yngre. Spelet är våldsamt, men inte blodigt, och grafiken påminner om serietidningar.

Enligt reglerna från Pegi, Pan European Game Information, innebär 12-årsgränsen videospel som visar våld av en mer grafisk karaktär riktat mot fantasifigurer eller orealistiskt våld mot mänskliga karaktärer. Sexuellt poserande och nakenhet kan förekomma. Grovt språk kan förekomma, men ska vara på en mild nivå.

Kan yngre barn spela Fortnite?

Som med många populära spel kan oro uppstå hos föräldrar när barnen spelar mycket, och många ställer sig frågan om yngre barn ska tillåtas spela.

Organisationen Surfa Lugnt får många frågor från föräldrar om det är lämpligt för barn under 12 år att spela Fortnite. Surfa Lugnt skriver att ”svaret på den frågan är inte ja eller nej” och ger följande råd:

  • Barn är olika och du som förälder känner ditt barn bäst.
  • Bilda dig en egen uppfattning genom att själv testa spelet.
  • Samtala med ditt barn om våld som underhållning.
  • Berätta att våld mot andra i verkligheten inte är okej.
  • Säg att barnen kan berätta för er om de stöter på något otäckt eller obehagligt.

Beslutet om ditt barn får spela Fortnite är i slutändan ditt.

Så hanterar du överdrivet spelande

Här är några tips för föräldrar från Reconnect, ett kunskapscenter som specialiserat sig på hälsosamt spelande.

  • Gör upp klara och konsekventa regler tillsammans med ditt barn.
  • Uppmuntra till andra aktiviteter i stället för att ifrågasätta spelandet.
  • Berätta varför det överdrivna spelandet är ett problem, men undvik hot och överdrifter.
  • Tänk igenom om barnet ska ha egen dator på rummet eller om spelandet kan ske mer öppet.
  • Var uppmärksam på hur ditt barn mår och erbjud hjälp att hantera irritation och rastlöshet.

Länkar

Surfa Lugnt: www.surfalugnt.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Reconnect: www.reconnect.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Artikeln om Fortnite för utskrift (204kb)PDF (pdf, 204.1 kB)

Uppdaterad: 2020-01-17

Navigera vidare