Besök Grums kommuns sida på Facebook

Radon

Radon varken syns eller luktar. Radon är en radioaktiv gas som kan orsaka lungcancer. Det är ett folkhälsoproblem och därför är det viktigt att regelbundet mäta radonhalten i bostäder.

Var finns radon?

Radon finns överallt i hela landet. Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

  • Mark och berggrund
    Radon finns naturligt i mark och berggrund och radongas kan tränga in i en byggnad. Hur mycket radon som kommer in beror på marken som huset står på och byggnadens konstruktion.
  • Byggnadsmaterial
    Allt byggmaterial av sten (till exempel betong, lättbetong, tegel) innehåller radium som avger radongas, men ofta i mycket små mängder. Ett undantag är blåbetong (alunskifferbaserad lättbetong) som avger radongas i högre mängder.
  • Vatten
    I det kommunala vattnet finns det inget radon men vatten från bergsborrade brunnar eller kallkällor kan innehålla radon. Är halten av radon i dricksvattnet förhöjt, ska du göra en mätning av radon i inomhusluften, eftersom radon i dricksvatten kan vara ett tecken på att radonhalten inomhus är förhöjd.

Så gör du för att mäta radon

Om du vill mäta radon rekommenderar vi att du tar kontakt med ett ackrediterat laboratorium för beställning av mätdosor för radonmätning. Dosorna placeras ut enligt de anvisningar som följer med.

Om huset har flera våningar behövs minst en dosa per våningsplan. För att mätningen ska visa ett årsmedelvärde ska dosorna ligga på samma plats i minst två, helst tre månader under eldningssäsongen (normalt oktober-april). Därefter skickas de tillbaka till laboratoriet tillsammans med ett protokoll som du har fyllt i. Resultatet kommer med posten inom ett par veckor.

Riktvärden

Radon varken syns, luktar eller smakar och det enda sättet att upptäcka gasen är att mäta inomhusluften. Enheten vid radonmätningar är Bq/m³ luft (Becquerel per kubikmeter).

Om radonhalten inomhus överstiger 200 Bq/m³ anses den utgöra olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken.

Åtgärder

Är radonhalten hög behöver det åtgärdas. Det kan krävas återkommande skötsel och underhåll för att undvika problem med radon. 

Tätningsmassor kan med tiden torka, spricka, tappa vidhäftningsförmåga eller bli nedsmutsade. Ventilationsanläggningar kan med tiden förändras och bli nedsmutsade.

Balansen mellan inne- och uteluft måste kontrolleras. Mängden tilluft måste vara tillräcklig.

Enkla kontroller kan således hålla problemen med radon i schack.

Blåbetong

Mellan 1929 och 1975 blandade några fabriker in alunskiffer i betongen när man gjorde byggvaror, så kallad blåbetong. Spårning av bostadshus med förhöjda radonhalter har skett i Grums 1979/80 med bland annat handmätning av blåbetonghus. Alla upptäckta hus har åtgärdats.

En radonriskkarta har blivit framtagen av kommunen. Arbetet med kartan utfördes av Sveriges geologiska undersökning (SGU) 1990. I Grums kommun finns endast cirka 1 % högriskområde med risk för höga värden i marken. Kartan finns att studera hos kommunen.

Vid översiktlig klassning av mark med avseende på radonförhållandena, används begreppen högriskområde, normalriskområde och lågriskområde.

Bergarterna i kommunen kan knappast anses utgöra något problem ur radonsynpunkt vid byggande direkt på berg. När det gäller jordmaterialet kan generellt sägas att låga mätvärden har erhållits, vilket pekar på relativa låga uranhalter. Flygmätningar norr och väster om kommunen visar att uranhalten vanligtvis ligger kring ett par gram uran per ton jord eller berg.

E-tjänst och blanketter

Du kan använda vår blankett Mätplan för radon.

Blanketter och e-tjänster Bo & bygga > Värme & ventilation > Mätplan för radonlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Uppdaterad: 2019-10-15