Vanliga frågor om matavfall

Nej, dina papperspåsar i papper är tillverkade så att de fungerar i rötningsprocessen. Du kan därför inte använda de bruna papperspåsar som du får i din matvarubutik.

När du börjar få slut på papperspåsar till matavfallet fäster du en påse i locket på matavfallskärlet så lägger vi en bunt på locket. Bor du i bostadsrätt eller lägenhet finns en gemensam hämtplats för påsarna.

Det är lätt att ditt matavfall blir för blött. Låt därför gärna maten rinna av en stund i vasken eller i slaskskrapan så att den "torkar till" lite innan du lägger den i matavfallspåsen. Du kan även lägga lite hushållspapper i botten på din bruna matavfallspåse.

Javisst kan du det. Om du redan nu delar sopkärl med din granne kan ni även dela matavfallskärl. För att kunna dela avfallskärl med din granne behöver du göra en ansökan till oss. Du hittar detta under våra e-tjänster.

När det blir kallt ute kan ditt matavfall frysa fast i kärlet på grund av kyla. Tänk på följande:

• Om ditt matavfall är blött, är det bra om det kan få rinna av ordentligt i vasken innan du lägger det i matavfallspåsen.
• Använd fryshyllan som finns i matavfallskärlet. Ställ påsen på hyllan och låt den stå kvar där tills du ska slänga nästa påse. Då Lägger du den frysta påsen i kärlet och ställer nästa påse på fryshyllan.
  
• Använder du hushållspapper? Lägg gärna en liten bit av detta papper i påsen. Den suger upp överflödig vätska.
• Om du ser att ditt matavfall frusit fast i kärlet, försök att hacka loss denna innan vi kommer och tömmer. Då underlättar du för våra chaufförer.

Syftet med det bruna kärlet är att sortera ut matavfall. Används inte kärlet så kommer det att hämtas tillbaka av renhållningsenheten och ni tilldelas ett abonnemang för osorterat avfall istället.

Ditt matavfall samlas in av kommunens entreprenör som transporterar matavfallet till en biogasanläggning för förbehandling och rötning. Förbehandling innebär att matavfallet mals ned och späds till en pumpbar vätska som kallas för slurry. Slurryn rötas, vilket betyder att matavfallet bryts ner med hjälp av bakterier i en syrefri miljö, och bildar biogas. När matavfallet har rötats får man kvar en näringsrik rötrest som används som biogödsel.

Våra insamlade matrester är en viktig resurs då biogasen används som fordonsbränsle för bland annat bussar och bilar, samt att matproducenter använder biogödseln för att odla ny mat på åkermark. Vi gör miljön en tjänst när vi sorterar ut vårt matavfall, eftersom användandet av fossila bränslen och konstgödsel minskar.

Biogas är ett bränsle som kan användas som drivmedel till fordon. Biogödsel i sin tur används som gödning och växtnäring till lantbruk.

Ditt matavfall kommer att tömmas var 14:e dag. Både det gröna och det bruna kärlet kommer att tömmas vid samma tillfälle. Vår sopbil har två fack, och tömmer en tunna i taget.

Läs mer och se tömningsschema via länken nedan:

Sophämtning

Att sortera ut matavfallet från restavfallet handlar om att göra miljönytta. Man gör samma miljönytta om man sorterat ut matavfallet och lämnar till kommunen för rötning som om man varmkomposterar hemma och använder jorden. Från kommunens sida vill vi helst att matavfallet lämnas till oss för att vi ska kunna röta så mycket som möjligt, men vi vill att de som har nytta av att varmkompostera ska kunna göra det. I Grums kommun har vi en miljöstyrande taxa vilket innebär att de som väljer att sortera matavfall i separat kärl och lämna matavfallet till kommunen har en miljörabatt som motsvarar kostnaden för det bruna kärlet.

Det innebär att man bara betalar för det gröna kärlet för restavfall. Likaså gäller för den som har varmkompost, man betalar bara för restavfallskärlet men har ingen miljörabatt eftersom matavfallet inte lämnas till kommunen.