Tips om rörelse
Här hittar du fakta om fysisk aktivitet för barn och unga. Vi vet att rörelse och hälsosamma matvanor kan förebygga en rad sjukdomar.
Rörelsetips 4-12 år
- Generation Pep, Måndagsmove. Korta rörelsepauser allt från hopprep, dans och krabbgång. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Friskis och Svettis, Rörelsepaus. Rörelsepauser för barn. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Skolyoga. Här finns små korta yogavideos anpassade för 1-8 år. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Rörelsetips 13 år -
Utmaningar i sociala medier som lockar till rörelse
- Handstand T-shirt Challenge - Stå på händer med fötterna mot en vägg och ta på dig en t-shirt utan att ramla Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Tea Cup Challange - Snurra toarullar runt din överkropp! Hur många toarullar klarar du att snurra på en och samma gång? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Kinesisk Planka - Två varianter av den tradionella plankan som utmanar din core. Kan göras på plintar eller stolar. Hur många sekunder klarar du? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Armhävningar på räcke - Klarar du att göra armhävningar på en smal stång? Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Anta Fotbollslandslagets utmaningar i appen Min fotboll och utmana dina vänner! Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Pass it on Challenge - Gör en video med dina vänner där ni kickar, nickar eller sparkar en boll över till varandra utan att vara på samma plats! Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Vad säger råden?
Vi vet att rörelse kan ge en direkt effekt genom att vi kan känna oss gladare efter att vi rört på oss då endorfiner frigörs.
60 minuter fysisk aktivitet om dagen
Nationella riktlinjer rekommenderar att barn och unga ska ägna sig åt måttlig till hög fysisk aktivitet minst 60 minuter per dag. Dessutom uppmanas barn och unga att röra sig mer intensivt tre gånger i veckan.
Den fysiska aktiviteten kan genomföras i olika former, som till exempel organiserade sport- och fritidsaktiviteter. Det är dock viktigt att inte glömma det som kallas för vardagsmotion, vilket är allt från att hoppa och leka, till att gå eller cykla till och från skolan eller att ta trapporna istället för rulltrappan eller hissen.
Aktiviteter bör anpassas efter barnets fysiska kapacitet utifrån ålder, sjukdomstillstånd och funktionsnedsättning. Det är däremot viktigt att alltid möjliggöra rörelse i den mån barnet eller ungdomen klarar av.
Källa:
Generation PEP Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Variation är viktigt
Fysiska aktiviteter bör vara så varierade som möjligt för att utveckla alla typer av fysisk kapacitet, inklusive hjärt-lungkapacitet, muskelstyrka, skelettstyrka, smidighet, snabbhet, rörlighet, reaktionsförmåga och koordination. Högintensiv fysisk aktivitet, inklusive muskel- och benstärkande övningar, bör ingå minst tre gånger per vecka.
Barn och ungdomar med sjukdomstillstånd eller funktionsnedsättning, som inte kan nå upp till rekommendationerna, bör vara så aktiva som tillståndet medger. Det är viktigt att prata med en fysioterapeut, läkare och/eller sjuksköterska för att få individuellt anpassade råd.
Källa:
Generation PEP Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
All rörelse gör skillnad
Alla barn och ungdomar är olika, tycker om olika saker och har olika förutsättningar för att utöva en fysisk aktivitet. Därför är det viktigt att komma ihåg att all rörelse har betydelse. Man kan ofta med små medel ge barn förutsättningar att få in fysisk aktivitet som en naturlig del av vardagen.
Goda vanor börjar tidigt, och vi tar ofta efter vuxna i vår närhet. Därför är det viktigt att som vuxen vara en god förebild och visa på bredden av fysiska aktiviteter genom att till exempel leka med barnet, välja trappan framför rulltrappan eller ta cykeln till jobbet.
Källa:
Generation PEP Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Varför är det bra att röra på sig?
Fysisk aktivitet kan förebygga en rad olika sjukdomar. Att röra på sig kan förbättra vår inlärningsförmåga och vår koncentrationsförmåga.
Förebygger sjukdomar
Att röra på sig 60 minuter om dagen med måttlig till hög intensitet kan till exempel minska riskerna för diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdomar, men också minska risken för övervikt. Även små rörelser och lågintensiv aktivitet påverkar oss positivt. Så lite som en rörelsepaus på 2-3 minuter varje halvtimme kan göra skillnad.
Fysisk aktivitet främjar även hjärt- och lungkapacitet, muskelstyrka, skelettstyrka, smidighet, snabbhet, rörlighet, reaktionsförmåga och koordination, vilka alla bidrar till kroppens välbefinnande.
Källa:
Generation PEP Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Förbättrar koncentration och inlärningsförmåga
Studier har visat att barn och ungas läsförståelse kan öka markant av 12 minuter fysisk aktivitet innan en lektion, och att så lite som 4 minuter fysisk aktivitet kan öka uppmärksamheten.
Alla barn och unga är betjänta av fysisk aktivitet när det kommer till koncentration och inlärningsförmåga, men kanske allra mest barn och unga med koncentrations- och inlärningssvårigheter. Fysisk aktivitet i alla former (lek, sport, rörelsepauser, vardagsmotion) ökar även stresståligheten, vilket gör att kroppen inte reagerar lika mycket på stressande situationer och miljöer.
Källa:
Generation PEP Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Främjar mental hälsa och välmående
Att röra på sig är inte bara bra för kroppen, utan också mycket bra för knoppen.
När vi rör på oss frigörs så kallade signalsubstanser, till exempel dopamin, serotonin och endorfiner. Dessa signalsubstanser påverkar oss på olika sätt, och hjälper oss att må bra. Dopamin och serotonin motverkar till exempel depression och smärta, medan endorfiner hjälper dig att känna dig gladare.
Studier har även visat att fysisk aktivitet har positiv inverkan på självkänslan och sjävluppfattningen, vilket i sin tur påverkar vårt välbefinnande.
Källa:
Generation PEP Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Informationsägare:
Maria Jörnmyr
Kontakt
Eva Hansson
Samordnare
0555-422 12
eva.hansson@grums.se
Elisabeth Eskfelt
Områdeschef kost och lokalvård
0555-421 50
elisabeth.eskfelt@grums.se
Besöksadress
Familjecentralen Grums
Sveagatan 61, Grums
Fler kontaktuppgifter hittar du på:
1177.se Familjecentralen Grums Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.