Grums historia

Grums är en historiskt spännande kommun. Det var här i Borgvik som de så kallade värmarna, som har gett namn åt Värmland, slog ned sina bopålar för länge sedan.

Soldattorp

Foto: Grums kommun

Ta reda på mer om Grums kommun historia

På Grums bibliotek finns ett Värmlandsrum där du kan söka mer information. Grums historia sträcker sig långt bakåt i tiden. Här finns en sammanfattning från istiden, sten- och bronsåldern, medeltiden och framåt.

Grums bibliotek

 

Edsholms borg vid Grumsfjorden

Foto: Grums kommun

Fogdeborg och järnbruk

Grums är en gammal kulturbygd med fogdeborgen Edsholm från 1300-talet och Borgvik, där järnhanteringen inleddes redan på 1600-talet. Järnet var av god kvalitet och vid uppförandet av Eiffeltornet i Paris kom en del av järnet från Borgvik.

Idag finns endast ruinen kvar av den gamla fogdeborgen vid Slottsbrosundet.
Borgvik har utvecklats till ett naturskönt industrihistoriskt minnesmärke med bruksherrgård från 1700-talet och gamla slaggstenshus.
I Liljedal var glasbruket där, norra Europas största buteljglasbruk under 1800-talet. Modellen till Absolutflaskan kommer härifrån.

Efter inlandsisen

När den fjärde och senaste inlandsisen hade dragit sig tillbaka för cirka 10 000 år sedan, låg hela Grumsområdet, tillsammans med hela södra Värmland, under havsytan. Endast Näshöjderna låg över högsta kustlinjen, 175 m över nuvarande havsnivå. Landhöjningen idag är ungefär 0,35 cm per år. Stora delar av kommunens yta består av skog med tall och gran och hör till den södra barrskogsregionen. Grumsområdet tillhör det myrfattigaste området i Värmland.

Sten- och bronsåldern

Det var här i kommunen, vid Borgviksälven (då kallad Värma), som de allra första värmlänningarna, "värmarna", slog sig ner när inlandsisen drog sig norrut. I kommunen finns många fornminnen. En av de mer kända är kuvertgraven i centrala Grums, den enda i sitt slag i Värmland.

De äldsta fynd man känner till idag som tyder på bosättning i Värmland, är de så kallade Lihultyxorna. Benämningen på dessa grovt tillhuggna stenyxor med slipad egg, kommer från sin fyndplats i Bohuslän. Ungefär samtida var en annan bergartsyxa, trindyxan, som var relativt vanlig i länet och förekommer i alla Grums socknar. Ett flertal spridda fynd har gjorts med en koncentration i Slottsbron, Liljedal och vid södra Gärsnäs. Under stenålderns slutskede sker en gradvis ökning av bofasthet.

Från medeltiden och framåt

Under olika epoker har Värmland styrts av fogdar och herremän från borgar och herrgårdar i Grums. Enligt sägnerna låg det redan på 700-talet en borg strategiskt placerad vid Slottsbrosundet. Där ska den giriga fru Rangela någon gång ha bott och krävt tull av alla som kom landsvägen och sjövägen. Selma Lagerlöf skriver om Rangela och hennes barmhärtiga brorsdotter Lucia i berättelsen "Luciadagens legend" (i Troll och människor I-II, 1915-1921). Edsholms borg byggdes upp omkring 1370 och beboddes av kungens fogdar fram till Engelbrektsupproret 1434, då den brändes ned.

Lucia från Grums

Vid utgrävningar 1991-1992 hittade man bland annat militära järnföremål, tärningar, schackpjäser, två lås, en ljushållare och mynt präglade mellan 1370-talet och 1420-talet. Dessa förvaras idag på Värmlands museum. Fler fynd från utgrävningar finns bevarade på Historiska museet i Stockholm.

Redan på 1300-talet var Borgvik  en centralort. Det finns ett bevarat medeltids-dokument som beskriver en uppgörelse mellan katolska kyrkan som ägde hela Borgvik på den tiden och arrendatorn av kvarnen. Sedan kvarnarna hade tystnat, drevs ett järnbruk från 1600-talet fram till 1925 via vattenkraft. Karl XII besökte Borgvik på sin väg mot Norge 1718. Han ville ge Borgvik stadsrättigheter men han kom som bekant inte tillbaka från Norge och Borgvik blev heller aldrig någon stad. Kyrkan i Borgvik invigdes samma dag som kungen dog, den 30 november 1718.

Slott och herrgårdar

Long säteri

Mycket har skrivits om säteriet Long. Enligt Fernow fanns det redan på 1300-talet, i Grums, ett gammalt gods som hette Long. Namnet kom från släkten Lange, som bodde på godset redan före digerdöden, 1350. Efter 1550 hade Long en ägare med namnet Sturk. Sedan har ägarna avlöst varandra. Brukspatronen Lindroth, som levde 1704-1772, ägde förutom Long, även gruvor och flera järnbruk. Han uppförde en villa vid Long som senare byggdes om till ett slott. 1789 flyttade kapten C.G. Löwenhielm in på Long, som senare ärvdes av generallöjtnant greve C.G. Löwenhielm, 1839.

Slottet besöktes av flera kungar, som Oscar I, Karl XV och Oscar II. General Rosensvärd gifte till sig Longs slott och blev 1870 landshövding i Värmland. Senare inköptes Long av Karlstad stad och användes till arbetarförläggning. Slottet revs under andra världskriget.

Agnhammars herrgård

Agnhammar var herrgård redan under 1500-talet och tillhörde då släkten Anckar. Den mest berömde av ägarna var Botvid Skrivare, lagman och fogde över Värmland. Han upprättade den äldsta jordaboken över Värmland år 1540. Genom gifte kom den sen till släkterna Lillieram, Stuart och Löwenhielm.

Karlbergs gård

År 1540 skattlades en gård vid namnet Kälkebräcka. Ägaren var Botvid Larsson. Egendomen som senare blev säteri stannade kvar i släkten fram till slutet av 1600-talet. Säteriet som förvärvades av brukspatron Carl Rosenholm fick efter honom namnet Carlberg. Omkring 1800 blev Elias von Echstedt ägare till gården.

Strands gård i Värmskog

Gården skrevs som frälsehemman i jordeboken 1540 och har under århundraden hyst både adliga personer och officerare. En av adelsmännen var Torsten Ingelsson som tillhörde den adliga ätten Ram. Efter bondeupproren 1434-1436, då Edsholms slott vid Slottsbrosundet brändes ned, blev han dömd och avrättad som ledare för de värmländska böndernas uppror mot fogdarna.

Bakom avrättningen stod Karl Knutsson Bonde, dåvarande marsk (sammandragen form av marskalk) och en av Sveriges mäktigaste stormän, som senare blev kung av Sverige.

Källor:
Strandhugg, från Värmeln till Åsfjorden och Ransundet. 1969
Skafte, Domar. Borgvik. 1983
Grums kommun - en kulturbygd. 1991
Kullander, Sven. Värmarnas land. 2005
Värmlands museum
Johansson, Ingrid: Bilder af Värmskog. 1996
Borg, Sven-Hugo: Borgviks järnbruk. 1998

Uppdaterad: 2024-08-06

Se även

Några viktiga årtal i Grums moderna historia:

1931 Gruvöns Bruk startar.

1948 Grums blir köping.

1969 Grums köping och Eds landskommun slås samman.

1971 Kommunsammanslagningen slutförs med tillkomsten av Värmskogs församling.