Invasiva arter

Problem uppstår när invasiva (främmande) arter sprider sig i miljön och orsakar störningar för inhemska växter, djur och ekosystem. Här nedan listas några av de invasiva arter som finns eller riskerar att bli ett problem i Grums.

Rapportera främmande arter

Om du har upptäckt en främmande art, ska du rapportera fyndet till Länsstyrelsen.
Länsstyrelsens artportal Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Sjögull

Sjögull har näckrosliknande blad med vågig kant och är ofta rödprickig på undersidan. Blomman är gul och har fem kronblad.

Den växer i sötvatten  från vattenytan och ned till tre meters djup. Växterna är rotade i botten och flytbladen kan täcka nästan hela vattenytan där de finns. De blommar juni till augusti.

Sjögull kan täcka stora delar av en sjö eller ett vattendrag. Detta kan påverka människor genom att försvåra för bad, fiske och båttrafik. Även livet under ytan påverkas negativt då sjögullen hindrar solljuset från att nå vattnet.

Vissa grannkommuner har problem med sjögull i sina vattendrag. Det är därför viktigt att vi förhindrar spridningen av detta innan det når Grums sjöar och vattendrag! Små mängder sjögull kan bekämpas, men när det gäller stora mängder är det mycket svårt att utrota.

För att förhindra spridning av sjögull ska man inte köra med motorbåt bland växterna, eftersom växtdelar då kan lossna och sprida sig. Man ska inte heller slå bestånd av sjögull eftersom det kan förvärra situationen om inte alla växtdelar samlas upp. Man bör inte heller köpa sjögull som dekoration till sin damm.

Jätteloka

Jättelokan är storväxt och kan bilda mycket stora och täta bestånd. I Sverige blir den vanligtvis mellan en och en halv till tre meter hög.

Den tjocka stjälken är räfflig med en gles och styv behåring, ofta med röda fläckar. Jättelokan breder ut sig snabbt och tränger undan annan växtlighet. Den blommar juli till september.

Jättelokans växtsaft innehåller ämnen som i kombination med solljus kan orsaka skador på huden. Kraftig hudirritation, rodnad och blåsor kan uppkomma efter kontakt med växtsaften. Hudskadorna kan bli både stora och smärtsamma.

För att hindra spridning av jätteloka kan man ta bort fröställningar, göra en rotkapning och uppgrävning som upprepas flera gånger per säsong. Man kan också kväva växten genom att täcka marken på våren. Det är viktigt att växtavfall och jord som kan innehålla frön hanteras så att frön inte sprids vidare.

Jätteloka kan du lämna till återvinningscentralen som brännbart avfall.

Blomsterlupin

Blomsterlupin är vanlig i vägdiken och sprider sig mycket fort. Den är vacker att se på men där blomsterlupinen breder ut sig dör de flesta andra blommor.

Blomsterlupin innehåller också ett ämne som kan vara giftigt för får och nötkreatur. Den kan även vara allergiframkallande för människor.

För att hindra blomsterlupin att sprida sig ska du först och främst avstå från att så dess frön i din trädgård.

Du kan även bekämpa blomsterlupinen genom att slå av den innan den sätter frö, gärna flera gånger under säsongen. Du kan också dra upp hela växten med rot. Återkom till samma område senare under säsongen och även följande år för att ta bort växterna som har grott från fröna i marken.

Samla ihop blomsterlupinerna i säckar och lämna som brännbart på återvinningscentralen. Både rötter och blommor är brännbart avfall och ska inte läggas i komposten.

Parkslide

Parkslide är en seglivad växt med mycket stark spridningskraft, som har förmågan att ta över stora områden snabbt och tränga ut andra arter. Till utseendet är den väldigt lik bambu.

Parkslide är en storväxt, 50–250 cm hög, flerårig ört med ett bambuliknande växtsätt. Stjälken är grov, ihålig och något förvedad. Den är ljust grön eller rödbrun, ofta med rödaktiga fläckar och växer upprätt med riklig grenighet. Bladen är brett äggrunda, kala både på över- och undersida och läderartade, 5–15 cm, med tvärt avsatt spets och rak bas. Den blommar i september-oktober med vanligen vita, ibland rosa blommor som växer i glesa, greniga klasar från bladvecken. Parkslide kan förväxlas med jätteslide. Den senare har samma växtsätt men är betydligt mer storväxt, med grövre stjälk och större blad som är mer hjärtformade.. Jätteslide är också invasiv. Dessutom finns det hybrider av park- och jätteslide, så kallad hybridslide.

Råd vid planering av bekämpning av parkslide:

  • Förbered dig på att du har ett flerårigt åtagande framför dig när du börjar bekämpa parkslide.
  • Hela plantan måste behandlas för att undvika att obehandlade rötter och stamdelar ska skjuta nya skott, vilket kan resultera i ökad spridning. Om plantan delvis befinner sig på någon annans mark kan du behöva samråda med andra markägare för att planera åtgärden tillsammans.
  • Markägarens tillstånd krävs om du vill bekämpa parkslide på någon annans mark.
  • Har du ett större bestånd kan det vara idé att anlita ett företag med kompetens att bekämpa invasiva främmande arter.
  • Innan man börjar bekämpningen är det viktigt att kontrollera vilka anvisningar kommunen har gällande hantering av invasiva främmande arter, tex om de tar emot växtmaterial från invasiva främmande arter för förbränning vid återvinningscentralerna eller om du kan förbränna dem i din trädgård.
  • En kombination av flera bekämpningsmetoder kan tillsammans ge önskad effekt. Ett exempel är kombinationen att knäcka och täcka som innebär skördande av växtens ovanjordsdelar följt av täckning med markduk minst en meter utanför beståndet, vilken i sin tur täcks med ett 30 cm lager jord eller grus. Detta görs med fördel innan första frosten så att plantan inte hinner skicka ner all näring till rötterna. Det är viktigt att säkerställa att det inte finns några hål eller andra möjligheter för plantan att ta sig igenom täckningen (till exempel möjlighet att växa upp längs stolpe eller annan struktur som sticker upp genom täckmaterialet). Troligen kommer nya skott så småningom att lyfta på duken. Knäck då dessa på nytt samt torka och fortsätt sedan att täcka området.
  • Var mycket noga med att ta hand om växtavfall från parkslide på rätt sätt. Det bör tas om hand direkt för att undvika spridning eller läggas på presenning eller en hårdgjord yta för att torka. När skotten väl har torkat är de ofarliga. Växtavfallet bör inte läggas på komposten och får inte lämnas i vatten, skog eller mark, eftersom det betraktas som nedskräpning och innebär en stor spridningsrisk. Lägg det i dubbla i plastsäckar, förslut ordentligt och kör till återvinningscentralen och släng säcken med parkslide i containern för brännbart, alternativt bränn det på plats om det är tillåtet. Rengör redskap och kläder efter att du utfört bekämpning.
  • Lägg aldrig växtdelar från parkslide i facket för trädgårdsavfall på återvinningscentralen.

För mer information om parkslide och hur du ska agera om du ska bekämpa växten, besök naturvårdsverkets hemsida via den här länken. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Viktigt!

Naturvårdsverket rekommenderar att man avstår från att plantera parkslide och att man hanterar den försiktigt om man har den på sin mark. En felaktig hantering eller bekämpning riskerar att leda till ökad spridning.

Uppdaterad: 2021-06-23

Navigera vidare