Invasiva arter

Problem uppstår när invasiva (främmande) arter sprider sig i miljön och orsakar störningar för inhemska växter, djur och ekosystem. Här nedan listas några av de invasiva arter som finns eller riskerar att bli ett problem i Grums.

Rapportera främmande arter

Om du har upptäckt en främmande art, ska du rapportera fyndet till Länsstyrelsen.
Länsstyrelsens artportallänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Sjögull

Sjögull har näckrosliknande blad med vågig kant och är ofta rödprickig på undersidan. Blomman är gul och har fem kronblad.

Den växer i sötvatten  från vattenytan och ned till tre meters djup. Växterna är rotade i botten och flytbladen kan täcka nästan hela vattenytan där de finns. De blommar juni till augusti.

Sjögull kan täcka stora delar av en sjö eller ett vattendrag. Detta kan påverka människor genom att försvåra för bad, fiske och båttrafik. Även livet under ytan påverkas negativt då sjögullen hindrar solljuset från att nå vattnet.

Vissa grannkommuner har problem med sjögull i sina vattendrag. Det är därför viktigt att vi förhindrar spridningen av detta innan det når Grums sjöar och vattendrag! Små mängder sjögull kan bekämpas, men när det gäller stora mängder är det mycket svårt att utrota.

För att förhindra spridning av sjögull ska man inte köra med motorbåt bland växterna, eftersom växtdelar då kan lossna och sprida sig. Man ska inte heller slå bestånd av sjögull eftersom det kan förvärra situationen om inte alla växtdelar samlas upp. Man bör inte heller köpa sjögull som dekoration till sin damm.

Jätteloka

Jättelokan är storväxt och kan bilda mycket stora och täta bestånd. I Sverige blir den vanligtvis mellan en och en halv till tre meter hög.

Den tjocka stjälken är räfflig med en gles och styv behåring, ofta med röda fläckar. Jättelokan breder ut sig snabbt och tränger undan annan växtlighet. Den blommar juli till september.

Jättelokans växtsaft innehåller ämnen som i kombination med solljus kan orsaka skador på huden. Kraftig hudirritation, rodnad och blåsor kan uppkomma efter kontakt med växtsaften. Hudskadorna kan bli både stora och smärtsamma.

För att hindra spridning av jätteloka kan man ta bort fröställningar, göra en rotkapning och uppgrävning som upprepas flera gånger per säsong. Man kan också kväva växten genom att täcka marken på våren. Det är viktigt att växtavfall och jord som kan innehålla frön hanteras så att frön inte sprids vidare.

Jätteloka kan du lämna till återvinningscentralen som brännbart avfall.

Blomsterlupin

Blomsterlupin är vanlig i vägdiken och sprider sig mycket fort. Den är vacker att se på men där blomsterlupinen breder ut sig dör de flesta andra blommor.

Blomsterlupin innehåller också ett ämne som kan vara giftigt för får och nötkreatur. Den kan även vara allergiframkallande för människor.

För att hindra blomsterlupin att sprida sig ska du först och främst avstå från att så dess frön i din trädgård.

Du kan även bekämpa blomsterlupinen genom att slå av den innan den sätter frö, gärna flera gånger under säsongen. Du kan också dra upp hela växten med rot. Återkom till samma område senare under säsongen och även följande år för att ta bort växterna som har grott från fröna i marken.

Samla ihop blomsterlupinerna i säckar och lämna som brännbart på återvinningscentralen. Både rötter och blommor är brännbart avfall och ska inte läggas i komposten.

Uppdaterad: 2019-10-08

Navigera vidare